Happ så var man hemma igen då. Haha känns fett mysko att kunna skriva med å,ä och ö utan att behöva googla svenska alfabetet o kopiera samt klistra in xD

 

Resan hem var ju en historia för sej.
 Självklart skulle vi ju flyga hem fredag den 13:e...i tretton timmar -.-

Men ja som ni märker överlevde vi iafall x)

Men resan under själva fredagen var allt annat en kul kan jag säga. det var så jäkla mycket luftgropar att magen satt ända i halsgropen o allt jag kunde koncentrera mej på var, inte spy, inte spy, inte spy! Fyfan vad illa jag mådde xD Och Mikaela hade tydligen var skiträdd o trott att vi skulle dö x) Stackarn, man krashar ju inte precis pga luftgropar, men hela planet skakade så regält att man om man är flygrädd som henne antagligen tror att de ska krasha. Men somsagt vi överlevde, dock var det allt annat en najs!

Det roliga var dock att jag satt o kollade på klockan, och så fort klockan slog 00:00 och det övergick till att vara lördag den 14:e så slutade även planet skaka och luftgroparna var borta...Skumt. Tror nästan att piloten planerat det hela och kört som ett as bara för att det var fredag den 13:e, haha vem vet xD men därefter var det inga luftgropar alls, eller tja kanske några pyttesmå, sånna som knappt känns.

I övrigt satt jag o mikaela bredvid nån jävla dougebag, som snackade skit om oss med sin fru :O

Att han inte klarade av oss att vi snackade hela tiden... Whaaat!!?? Vi sov typ större delen av resan, eller glodde på film, o lite måste man ju fan få prata med varran, eller vaddå ska man sitta helt knäpptyst i tretton timmar?? skjut mej hellre då! Han satt även längt ut vilket gjorde att vi var tvugna att säga till han då vi behövde gå på toa, jätte trevlig! Han blev typ skitirriterad varje gång vi behövde gå på toa (vilket i övrigt endast var 2 gånger varav en han själv gått på toa men typ blev iriterad när vi ville in till våra platser igen...puckfan!)

Vi var alldeles för trötta för att börja tjafsa med han, man borde väl sagt till tänker jag såhär i efterhand, men vaffan om man sitter klaustrofobiskt nära en människa i tretton timmar e det sista man vill ha ett stort bråk när man e bortom all förmåga om vem eller var man är x) Japp så trötta var vi...

Nej honom kommer vi inte att sakna!

 

Men tja trevligt att va hemma, nu för man träffa alla amigos igen!!! :D :D <3<3

Men känns samtidigt väldigt skumt, trodde typ jag bodde där xD

så nu bara hmmm vad e det här för ställe?? var e solen?? O den konstanta värmen som typ dödar en??

haha no more! Nu är det växlande molnighet som gäller :)